SVESAMs delbetänkande

Regeringen beslutade den 11 juli 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska inriktas och utformas.
Ladda ner utredningen här

Utredningen om Ökad tydlighet, stärkt samverkan – förutsättningar för framtidens utvecklingspolitik från utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling, SVESAM, har inkommit med sitt delbetänkande. I betänkandet redovisas grundläggande förutsättningar för att en ny politik som tar tillvara hela Sveriges förmåga att bidra till utveckling och välstånd ska bli effektiv. Utredningen lämnar även ett förslag om tydligare regler om regionernas samråd med civilsamhället. LUS sitter med som samarbetspart för utredningen.

I delbetänkandet som innefattar Leader och Leadermetoden, kan man bland annat läsa på sidan 19 (Delbetänkande av SVESAM – Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling):

”Vi anser att metoder och arbetssätt som används inom ramen för leadermetoden är intressanta, särskilt för möjligheter till utvecklad samverkan, och vi kommer att titta vidare på hur de skulle kunna nyttjas i större skala. Utvärderingar har pekat på både fördelar och utvecklingsmöjligheter med leaderarbetet, bland annat att strukturella effekter av insatserna skulle kunna öka på flera sätt.”

En viktig aspekt som utredningen ser närmare på är Leaders roll i den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP):

Under den senaste programperioden har fokus för genomförandet av GJP i Sverige inte breddats mot mer generella landsbygdsinsatser utan i stället smalnats av mot jordbruk och livsmedelsproduktion. Sverige har i dag inte ett separat landsbygdsprogram utan ett gemensamt dokument för genomförandet av GJP i Sverige; Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 (den strategiska planen). Alla medlemsländer ska arbeta utifrån tre allmänna och nio särskilda mål, där ett allmänt mål är att förbättra livet i landsbygdsområden och ett särskilt mål är att bidra till en levande landsbygd. Det är i huvudsak åtgärder inom Leader som inriktas mot landsbygdsutveckling. Av budgetpropositionen för 2023 framgår att regeringens avsikt var att flera åtgärder som hittills hanterats inom GJP i stället skulle utformas som nationella stöd.

Läs mer på sidan 58 och framåt i rapporten.

Erfarenheter från lokalt ledd utveckling av intresse för arbetsformer och samverkan

I betänkandet lyfts också Leader in utifrån finansiering ur flerfond respektive enfond:

”Av intresse för utredningen är metoden för utveckling genom lokalt ledd utveckling (Leader), och särskilt hur arbetsformer och samverkan har utvecklats till verktyg för lokal och regional utveckling. Det finns 40 leaderområden i Sverige under programperioden 20232027 och de täcker omkring 86 procent av landets totala yta. I de allra flesta leadergrupper möts aktörerna över kommungränser, och ibland även över länsgränser. Grupperna utgår från lokala behov och genom det så kallade trepartnerskapet mellan privat, ideell och offentlig sektor arbetar man gemensamt för att utveckla ett område eller en bygd. Under föregående programperiod har det inom Leader tillämpats en så kallad flerfondslösning, med medel från landsbygdsfonden, regionalfonden, socialfonden och havs- och fiskerifonden. I nuvarande period finansieras Leader enbart med medel från landsbygdsfonden. Utredningen anser att metoder och arbetssätt som används inom ramen för leadermetoden är intressanta, särskilt för möjligheter till utvecklad samverkan, och vi kommer titta vidare på hur de skulle kunna nyttjas i större skala. Utvärderingar har pekat på både fördelar och utvecklingsmöjligheter med leaderarbetet, bland annat att strukturella effekter av insatserna skulle kunna öka på flera sätt. Vi kommer i det fortsatta arbetet inför slutbetänkandet undersöka hur erfarenheter från leaderarbete i både Sverige och andra länder kan tas till vara i en förnyad territoriell politik.

(s. 123-124)


Mer om SVESAM

  • Utredningen lyfter fram att tydlighet i politikens mål, ansvar och styrning liksom former för effektiv samverkan är grunderna för att skapa en politik där potentialen för hållbar tillväxt och utveckling i alla delar av Sverige tas till vara. De lyfter även särskilt landsbygdernas möjligheter till att bidra i samhällsutvecklingen.
  • Regeringen beslutade den 11 juli 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska inriktas och utformas. Till särskild utredare utsågs Martin Olauzon. Utredningen har antagit namnet SVESAM – Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling.

Utredningen har formulerat tre huvudsakliga frågeområden

  1. Ansvar och styrning: Utredningen bedömer att målen för framtidens politik behöver vara tydligare och mer konkreta. Regeringens styrning av statliga myndigheter och regioner behöver stärkas och förtydligas.
  2. Samordning och samverkan: Utredningen konstaterar att en utvecklad samverkan är nödvändig, Hinder för samverkan måste tas bort och möjligheter att samverka stärkas.
  3. Politikens utformning: En av frågorna som utredningen ska besvara är om den regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska slås samman och få ett nytt gemensamt mål. Utredningen menar att en sammanslagning skulle kunna innebära ökad tydlighet, bättre samordning av insatser och förenkling av genomförandet.

För en fördjupad förståelse för uppdraget, läs gärna mer här:

SVESAM utredning

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2026.