Talare/medverkande: Carin Persson och Evelina Selander (Tillväxtverket), Veronica Strandh (Umeå universitet), Andreas Gylling (Kramfors kommun), Anna Öhman (Bygdegårdarnas riksförbund), Ann-Charlotte Thörnblad (Lokal Utveckling Sverige)
Civilsamhällets roll i landsbygdsutveckling och beredskap
Enligt en undersökning av WSP bidrar civilsamhället med samhällsbärande värden genom ideellt engagemang och föreningsliv – värden som inte alltid syns i ekonomiska mått. År 2019 utfördes över 4 miljoner ideella insatser, motsvarande cirka 735 miljoner timmar.
Veronica Strandh (Umeå universitet) lyfter civilsamhällets centrala roll i krisberedskap. Civilsamhället bidrar till att hantera kriser och stärka lokal resiliens. Beredskap handlar om att stärka lokalsamhällets vilja och förmåga att agera. Civilsamhället kompenserar ofta för statens frånvaro och det “bubblar av lokal utvecklingsenergi”, även om resurser, mandat och långsiktiga strukturer ibland saknas. Vid kriser fungerar civilsamhället ofta som första insats, särskilt i områden med långa avstånd och begränsad service. Fysiska mötesplatser och lokal självförsörjning är centrala resurser.
Samverkan och arbetssätt
Civilsamhällets bredd behöver tas tillvara bättre, vilket också lyfts som en del i Leadermetoden.
Värdet av civilsamhället
Panelen talade bland annat om ”Varför, när och för vem behöver vi beskriva civilsamhällets värden?”
Behovet uppstår särskilt i beslut, finansiering och policy. Samtidigt är utmaningen att många värden är svåra att mäta.
”Det skaver lite, när man behöver omsätta vårt värde och människors engagemang i siffror”, konstaterar ordförande för Lokal Utveckling Sverige, Ann-Charlotte Thörnblad.
Att arbeta med och följa upp värden
För att synliggöra civilsamhällets insatser behövs:
- fokus på både resultat och process
- tydliggörande av verksamhet
- transparens och stolthet
Det räcker inte med “hårda siffror” – berättelser och kvalitativa värden behöver inkluderas. Samtidigt finns osäkerhet kring vilka värden som väger tyngst i utlysningar och bedömningar.
Storytelling och användning av resultat
Storytelling lyfts som ett centralt verktyg för att göra resultat begripliga och användbara. Det är avgörande att inte bara mäta, utan också förstå hur resultaten kan användas i praktiken.
Behov av utveckling
Det finns ett tydligt behov av metoder som kan synliggöra både mätbara och omätbara värden i civilsamhället.
Mål och vägar framåt
Vad vill vi uppnå, och hur når vi dit?
Arbetssätt och processer är avgörande – och det är vägen till målet skapar förutsättningarna. Arbetet behöver vara enkelt, tydligt och relevant.
Veronica Strandh, Umeå Universitet, betonar att platsens betydelse är avgörande. Lokala förutsättningar påverkar vilka lösningar som fungerar och måste tas i beaktande i allt utvecklingsarbete.
Avslutande reflektion
Seminariet visar att civilsamhällets bidrag till landsbygdsutveckling är helt avgörande för en beredskap och resiliens i hela Sverige och inte bara i städerna. För att synliggöra värdet av civilsamhället, krävs en kombination av metoder, berättelser och samverkan.